Brister i brandskyddet börjar ofta långt innan byggstart, när en förutsättning är oklar, en ritning inte är samordnad eller en kontroll lämnas till någon annan. Egenkontroll av projektering handlar därför om att granska att krav, beräkningar och tekniska lösningar hänger ihop innan de byggs in. Här får du en praktisk modell för ansvar, dokumentation, kontrollpunkter och brandskydd enligt svenska byggregler.
Det här behöver vara klart innan byggstart
- Byggherren har huvudansvaret för att projektering och brandskydd uppfyller gällande krav.
- Dimensionerande förutsättningar, metoder och beräkningar ska vara relevanta och redovisade i handlingarna.
- Varje kontroll ska dokumenteras med metod, tidpunkt, ansvarig och resultat.
- Brandskyddet måste samordnas mellan arkitekt, konstruktion, el, ventilation och VVS.
- Från 1 juli 2026 gäller Boverkets nya byggregler fullt ut för nya ärenden efter övergångsperioden.
Vad egenkontroll i projekteringen ska göra
Jag ser egenkontrollen som projektets tidiga felsökning. Den ska visa att lösningen är genomtänkt innan den blir dyr att ändra och att den som granskar har tillräcklig kompetens för uppgiften. Det räcker alltså inte att någon sätter en signatur på en checklista.
Under projekteringen kontrolleras bland annat att kravbilden är komplett, att rätt dimensionerande förutsättningar används och att projekteringsmetoden passar byggnaden. I brandskyddsprojekt kan det handla om verksamhetsklass, personantal, brandbelastning, utrymningsförutsättningar, brandcellsindelning och räddningstjänstens insatsmöjligheter.
Det här ska skiljas från entreprenörens egenkontroll under byggtiden. Projekteringskontrollen granskar om lösningen är rätt beskriven och verifierad. Utförandekontrollen granskar om byggnaden sedan faktiskt uppförs enligt de kontrollerade handlingarna.
Kontrollplanen är inte hela kvalitetssystemet
Den kontrollplan som hanteras enligt plan- och bygglagen är en viktig del, men den täcker inte alltid alla interna kvalitetskontroller i projektet. En projekteringsorganisation kan behöva fler kontrollpunkter för till exempel versionshantering, granskning mellan discipliner, brandtekniska detaljer och ändringar efter bygglovet.
Byggherren kan anlita arkitekt, konstruktör, brandkonsult eller kontrollansvarig, men ansvaret för att kraven uppfylls ligger fortfarande hos byggherren. Uppgifter kan fördelas, men ansvarsfördelningen måste vara tydlig och dokumenterad.
Vilka krav gäller för ansvar och dokumentation
Boverkets nya byggregler ställer krav på att projektering, utförande och kontroll ska ske fackmässigt. Det betyder att arbetet ska utföras med den kompetens, noggrannhet och metodik som kan förväntas av en seriös yrkesperson inom området.
För nya ärenden gäller de nya reglerna fullt ut från 1 juli 2026. Äldre projekt kan dock ha omfattats av övergångsbestämmelser, så jag rekommenderar att man först fastställer vilket regelverk det aktuella ärendet följer. Att blanda äldre BBR-hänvisningar med nya föreskrifter utan en tydlig strategi skapar lätt luckor i kontrollen.
Vid brandskyddsprojektering ska handlingarna normalt visa förutsättningarna för brandskyddet och den projekterade utformningen. Det kan samlas i en brandskyddsbeskrivning, men relevanta delar måste också finnas i planritningar samt el-, ventilations- och VVS-handlingar.
Det här bör framgå av varje kontroll
- Vilket krav eller vilken egenskap som kontrolleras.
- Vilken handling, föreskrift, standard eller beräkning kontrollen görs mot.
- Vilken metod som används, exempelvis granskning, beräkning, mätning eller provning.
- När kontrollen ska utföras och vem som ansvarar.
- Vilket resultat kontrollen gav och hur en avvikelse hanteras.
Det finns inget särskilt formkrav för dokumentationen, men det ska gå att förstå vad som kontrollerades och hur kontrollen genomfördes. Ritningsmarkeringar, granskningsprotokoll, fotografier, produktdokumentation och intyg kan tillsammans ge ett tillräckligt underlag.
Om projektet anpassar kraven vid ändring av en befintlig byggnad krävs en dokumenterad riskbedömning. Den ska beskriva vilken anpassning som görs, varför den behövs, vilka konsekvenser den får och vilka åtgärder som gör säkerhetsnivån godtagbar.
Så bygger jag en fungerande kontrollplan för projekteringen
En bra kontrollplan börjar inte med en färdig mall. Jag börjar med att lista projektets viktigaste risker och gränssnitt. Därefter kopplar jag varje risk till en tydlig kontrollpunkt och ett konkret bevis på att kontrollen är genomförd.
1. Fastställ projektets förutsättningar
Samla uppgifter om byggnadens användning, storlek, antal våningar, personer, brandbelastning, befintliga byggnadsdelar och planerade installationer. För brandskyddet behöver man även förstå hur människor ska utrymma och hur räddningstjänsten ska kunna arbeta.
Förändras en förutsättning senare, till exempel genom att verksamheten får fler personer eller att en dörr flyttas, ska berörda kontroller göras om. En vanlig svaghet är att projektet kontrollerar lösningen mot gamla förutsättningar som inte längre gäller.
2. Välj kontrollpunkter med verklig betydelse
Kontrollpunkterna ska vara tillräckligt konkreta för att en annan person ska kunna förstå vad som ska granskas. Formuleringen “brandskydd enligt handling” säger nästan ingenting. “Kontrollera att brandcellsgränser på planritning A-03 överensstämmer med brandteknisk klass i brandskyddsbeskrivningen” går däremot att följa upp.
| Kontrollområde | Vad som granskas | Exempel på underlag |
|---|---|---|
| Brandcellsindelning | Att gränser, dörrar och genomföringar är samordnade | Planritning, brandritning och detaljritningar |
| Utrymning | Att utrymningsvägar, dörrar och skyltning följer vald lösning | Planritningar, beräkningar och verksamhetsuppgifter |
| Brandtekniska produkter | Att föreskrivna egenskaper och monteringsvillkor är kända | Produktdokumentation och tekniska beskrivningar |
| Analytisk dimensionering | Att antaganden, modeller, metoder och slutsatser är rimliga | Analysrapport och granskningsprotokoll |
3. Bestäm vem som kontrollerar och när
Kontrollen bör göras när den fortfarande kan påverka projekteringen. En brandcellsgräns ska exempelvis granskas innan den låses i bygghandlingen, medan en brandtätning även behöver kontrolleras när installationerna byggs in.
För vissa konstruktionslösningar krävs en särskild dimensioneringskontroll. I byggnader i säkerhetsklass 2 eller 3 ska dimensioneringen kontrolleras av någon annan än den som utförde den. Det är ett bra exempel på varför kontrollantens roll och kompetens måste anges tidigt.
4. Stäng avvikelser på ett spårbart sätt
En avvikelse ska inte bara markeras som “åtgärdas”. Beskriv vad som är fel, vilken risk det innebär, vem som fattar beslut om lösningen och vilken handling som uppdateras. Först när den nya lösningen är granskad bör punkten stängas.
Jag föredrar att koppla varje avvikelse till ett ritningsnummer eller en dokumentversion. Då minskar risken att en ändring genomförs i ett dokument men glöms bort i en annan disciplin.
Brandskyddet måste kontrolleras redan på ritbordet
Boverkets brandskyddsregler omfattar bland annat byggnadens bärförmåga vid brand, begränsning av brand- och rökutveckling, skydd mot brandspridning, utrymning och räddningsmanskapets säkerhet. Det gör brandskyddet till ett samordningsområde snarare än en isolerad brandkonsultfråga.
Vid kontroll under projektering ska man granska att dimensionerande förutsättningar, projekteringsmetoder, provningsmetoder och beräkningar är relevanta och redovisade. Om en analytisk dimensionering används behöver kontrollen även omfatta de antaganden och modeller som ligger bakom resultatet.
Gränssnitten är där många fel uppstår
En brandcellsgräns kan vara korrekt på brandritningen men ändå saknas i ventilationshandlingen. En kabelgenomföring kan ha rätt brandteknisk produkt men fel monteringsförutsättning. En utrymningsdörr kan vara rätt placerad på planritningen men blockeras av en installation.
Därför bör kontrollplanen innehålla gemensamma granskningar mellan discipliner. Jag lägger särskild vikt vid genomföringar, branddörrar, ventilationssystem, schakt och anslutningar mot fasad, eftersom dessa delar ofta förändras sent i projektet.
Dokumentera både planerat och färdigt brandskydd
Projekteringsdokumentationen beskriver den lösning som ska byggas. När byggnaden är färdig behöver dokumentationen uppdateras så att den visar det faktiska brandskyddet och kan användas under byggnadens hela livslängd.
Kontrollen slutar inte heller när bygghandlingen är godkänd. Byggprodukter och material ska kontrolleras när de tas emot, så att de motsvarar de egenskaper som projekteringen förutsatte. För produkter med förhandsbedömda egenskaper kan mottagningskontrollen ofta fokusera på identifiering, märkning och tillhörande dokumentation.
Vanliga misstag som gör egenkontrollen tandlös
En generell checklista utan kontrollkriterier
Rubriker som “kontrollera brand”, “kontrollera konstruktion” eller “kontrollera enligt ritning” ger ingen praktisk vägledning. Skriv i stället vad som ska vara uppfyllt och vilket underlag som bevisar det. En kontrollpunkt ska kunna besvaras med ett tydligt ja, nej eller inte tillämpligt.
Kontrollen sker först när allt är byggt
Vissa egenskaper kan verifieras i den färdiga byggnaden, men många projekteringsfel blir då svåra eller dyra att upptäcka. Brandcellsgränser, utrymningsprinciper och dimensionerande beräkningar behöver i regel granskas innan produktionen låser lösningen.
Ändringar dokumenteras inte
En ändring av planlösningen påverkar ofta flera andra dokument. Om en dörr flyttas kan det påverka utrymning, brandcellsgräns, installationer och tillgänglighet. Därför bör varje ändring ha en enkel konsekvenskontroll innan den godkänns.
Man blandar ihop kontrollansvarig och projektör
Den kontrollansvarige följer upp byggprocessen enligt kontrollplanen, men ersätter inte automatiskt den sakkunniga granskning som krävs för exempelvis brandteknisk dimensionering. Projektet behöver ange vilken kompetens som krävs för varje kontroll, inte bara vem som råkar vara tillgänglig.
Läs också: Brandsäkert trapphus - Vad får finnas & vem ansvarar?
Avvikelser stängs utan bevis
En signerad rad utan ritning, foto, beräkning eller annan verifiering säger väldigt lite. När kontrollen är viktig bör resultatet kunna följas av någon som inte var med vid det ursprungliga mötet.
Tre beslut som gör kontrollen användbar även efter slutbesked
Bestäm redan i projekteringen var den samlade dokumentationen ska lagras, vem som ansvarar för uppdateringar och hur relationshandlingar ska tas fram. Det gör brandskyddet användbart även för framtida ombyggnader och drift.
Kontrollera också att verksamheten som faktiskt ska bedrivas stämmer med den verksamhet som projekteringen bygger på. Ändrad användning, fler personer eller nya installationer kan förändra brandskyddets förutsättningar även om byggnaden ser likadan ut.
Min viktigaste rekommendation är enkel: gör kontrollen specifik, tidig och spårbar. Då blir egenkontrollen ett praktiskt beslutsstöd som minskar fel i byggskedet, i stället för ännu ett dokument som fylls i när projektet redan är på väg att avslutas.
