Vid en brand eller annan utrymning behöver människor veta mer än bara vilken dörr de ska använda. En återsamlingsplats är den förutbestämda platsen där alla samlas efter att de lämnat byggnaden, så att ansvariga kan kontrollera vilka som är i säkerhet. Här går jag igenom hur platsen väljs, hur skyltningen bör utformas och vilka misstag som ofta gör utrymningen onödigt osäker.
En tydlig samlingsplats gör utrymningen säkrare
- Platsen ska ligga utanför riskområdet och får inte blockera räddningstjänstens insatsvägar.
- Skyltningen ska vara synlig, lätt att förstå och kompletteras med hänvisning där vägen ändrar riktning.
- Utrymningsplanen bör visa både betraktarens position, utrymningsvägar och samlingsplats.
- Kontrollräkning görs först när alla har kommit till samlingsplatsen, aldrig inne i den rökfyllda byggnaden.
- Förändringar i byggnaden, verksamheten eller gården kan göra att platsen och skyltarna måste ses över.
Vad betyder en återsamlingsplats i praktiken?
Det är en bestämd plats utomhus dit personer går efter ett brandlarm, en utrymning eller annan allvarlig händelse. Där ska personal, besökare, elever eller boende kunna samlas utan att stå i vägen för räddningsfordon eller utsättas för rök, värme och nedfallande delar.
Syftet är inte bara att få människor bort från byggnaden. Platsen gör det möjligt att snabbt upptäcka om någon saknas och att ge räddningstjänsten bättre information. Min erfarenhet är att många verksamheter lägger störst kraft på utrymningsvägarna, men underskattar hur mycket ordning och trygghet själva samlingsplatsen bidrar med.
En samlingsplats är däremot inte samma sak som en tillfällig utrymningsplats för personer som behöver invänta hjälp, exempelvis i en brandcell eller ett skyddat trapphus. De två funktionerna ska inte blandas ihop i planer eller skyltning.
Så väljer du en säker plats
Det finns inget enda avstånd i meter som passar alla byggnader. Bedömningen måste utgå från byggnadens höjd, fasad, verksamhet, antal personer och räddningstjänstens behov. En bra plats ligger tillräckligt långt bort för att ge skydd, men ändå så nära att även personer med nedsatt rörelseförmåga kan nå den på ett rimligt sätt.
Kontrollera de här förutsättningarna
- Platsen ligger utanför sannolikt riskområde för rök, brandgaser, glassplitter och fallande material.
- Den blockerar inte räddningsväg, brandpost, uppställningsplats eller infart för räddningsfordon.
- Underlaget är jämnt och framkomligt för rullstolar, rollatorer och personer med nedsatt rörelseförmåga.
- Det finns tillräckligt med utrymme för det normala personantalet och för eventuell köbildning.
- Platsen är inte beroende av en grind, port eller dörr som kan vara låst efter larmet.
- Den kan användas även vid mörker, snö, regn och begränsad sikt.
Jag avråder från att välja en parkeringsyta enbart för att den råkar vara stor. Bilar kan flyttas, vägar kan behöva hållas fria och avgaser eller trafik skapar nya risker. En tydligt avgränsad del av gården, med fri sikt och stabilt underlag, är ofta ett bättre alternativ.
| Plats | Bedömning | Varför |
|---|---|---|
| Öppen gård vid sidan av byggnaden | Ofta lämplig | Ger överblick och kan hållas fri från räddningsvägar. |
| Direkt intill fasaden | Olämplig | Risk för rök, värme och fallande glas eller delar. |
| Parkering med aktiv trafik | Kan vara olämplig | Fordonstrafik och räddningsfordon kan skapa konflikter. |
| Inhägnat område med låst grind | Olämplig | Utrymmande personer kan bli instängda eller hindras från att samlas. |
Skyltar som leder människor hela vägen fram
En skylt vid själva samlingsplatsen räcker sällan. Personen som lämnar byggnaden måste förstå vilken väg som ska följas, även om det är mörkt, rökigt eller stressigt. Vid korsningar, trappor, gårdsplaner och riktningsändringar behövs därför kompletterande hänvisning.
På arbetsplatser ska nödskyltar normalt ha vit symbol på grön bakgrund. Utrymningsvägar ska markeras så att personer lätt hittar ut, och skyltarna ska placeras där risken för misstag är störst. Det kan exempelvis vara vid en delad korridor där en väg leder mot en återvändsgränd.
Förväxla inte en grön skylt för utrymningsväg med skylten som visar den slutliga samlingsplatsen. Den ena hjälper människor ut ur byggnaden, den andra visar var de ska stanna efteråt. Text, symbol och eventuell riktningspil måste därför stämma med den lokala utrymningsplanen.
Gör skyltningen lätt att upptäcka
- Placera skylten på en höjd och plats där den syns från gångstråket.
- Använd pilar när personen inte ser samlingsplatsen direkt.
- Undvik att placera skylten bakom växtlighet, reklamskyltar, staplade varor eller parkerade fordon.
- Välj material som klarar utomhusmiljö och kontrollera att färgerna inte bleks.
- Kontrollera läsbarheten både dagtid och vid den belysning som finns under ett larm.
En enkel praktisk kontroll är att gå samma väg som en ny besökare skulle göra. Om du behöver stanna och fundera på nästa riktning kommer även en stressad person att tveka. Skyltningen ska fungera utan muntliga instruktioner.
Utrymningsplanen ska stödja beslutet
En utrymningsplan bör visa var betraktaren befinner sig, möjliga utrymningsvägar, larmknappar och samlingsplats. Den ska sitta synligt där människor faktiskt vistas, inte bara i ett låst personalutrymme. För verksamheter med många besökare kan det behövas planer på flera strategiska platser.
Planen måste vara aktuell. Om en dörr byggs om, en korridor stängs eller gården får nya parkeringsplatser kan hela vägledningen bli missvisande. Arbetsmiljöverkets regler ställer krav på utrymningsplaner i den omfattning som behövs för säkerheten, medan byggnadens utformning och brandskydd även kan beröras av Boverkets regler.
Jag rekommenderar att planen kontrolleras vid varje större förändring och minst i samband med den ordinarie brandskyddsrutinen. För en byggarbetsplats behöver placeringen dessutom följa projektets aktuella arbetsplatsdispositionsplan, eftersom vägar och riskzoner ändras snabbt.
Så använder ni platsen efter larmet
Alla ska lämna byggnaden via närmaste säkra väg och gå direkt till samlingsplatsen. Man ska inte gå tillbaka efter jacka, väska eller arbetsmaterial, och ingen ska lämna området innan ansvarig person har gett klartecken.
Utse i förväg vem som tar emot information från olika delar av verksamheten. En ansvarig kan exempelvis kontrollera personalistan, en annan ta hand om besökare och en tredje möta räddningstjänsten. Ingen ska gå tillbaka in för att leta efter en saknad person.
Läs också: Nödöppning - Så fungerar säker utrymning i praktiken
Öva på mer än själva utrymningen
En övning bör också visa om samlingsplatsen fungerar i verkligheten. Mät hur lång tid det tar innan människor hittar dit, om skyltarna syns och om platsen blir för trång. Testa gärna ett scenario där den vanliga utgången inte kan användas.
Efter övningen bör ni dokumentera konkreta brister. En skylt som inte syns bakom en container, en grind som kärvar eller en lista som saknar entreprenörer är små problem vid en kontroll men kan bli avgörande under ett verkligt larm.
Vanliga misstag som är enkla att förebygga
- För nära byggnaden, vilket utsätter gruppen för rök och fallande delar.
- För få hänvisningsskyltar, så att människor stannar vid utgången i stället för att gå vidare.
- Otydligt ansvar, där ingen vet vem som ska räkna personal och besökare.
- Inaktuell plan, där dörrar, vägar eller samlingsplats inte längre stämmer.
- Blockerad yta, exempelvis av snö, material, fordon eller byggstängsel.
- Ingen hänsyn till tillgänglighet, så att personer med rörelsenedsättning inte kan nå platsen.
Det är också vanligt att verksamheter väljer en enda samlingsplats trots att byggnaden har flera separata delar. I vissa fall är två eller flera platser bättre, särskilt när en byggnad är stor eller när vindriktning, kemikalier och trafik gör en viss sida olämplig vid en särskild händelse.
Gör samlingsplatsen till en fungerande del av brandskyddet
Börja med att gå hela vägen från varje viktig vistelsezon till den tänkta platsen. Kontrollera därefter skyltar, belysning, framkomlighet och ansvarsfördelning. Det viktigaste är inte att skylten ser imponerande ut, utan att en person snabbt förstår vart han eller hon ska gå och vad som händer sedan.
En bra samlingsplats är synlig, tillgänglig och praktiskt användbar även när situationen är rörig. När platsen finns med i utrymningsplanen, när skyltarna följer förändringar och när personalen övar på kontrollräkning blir den en verklig säkerhetsfunktion, inte bara en markering på en karta.
