När strömmen går försvinner ofta både orienteringen och tryggheten i en lokal på några sekunder. I den här artikeln förklarar jag hur nödbelysning fungerar, var den behövs, hur utrymningsskyltar ska placeras och vilka krav som gäller för reservdrift, ljusstyrka och kontroll.
Rätt ljus och rätt skylt gör utrymningen snabbare och säkrare
- 60 minuter är den normalt angivna tiden som systemet ska fungera vid strömavbrott.
- 1 lux krävs längs centrumlinjen i en utrymningspassage.
- 5 lux behövs i trappor och andra passager där det finns snubbelrisk.
- Belysta eller genomlysta skyltar krävs där vägledande markering behövs.
- Placeringen ska hjälpa människor att hitta hela vägen till säker plats, inte bara visa närmaste dörr.
Vad nödbelysning ska göra när den vanliga belysningen slocknar
Nödbelysning är ett reservsystem som aktiveras när den ordinarie elförsörjningen faller bort. Syftet är inte att lysa upp lokalen som vanligt, utan att skapa tillräckligt ljus för att människor ska kunna förflytta sig utan att snubbla och hitta rätt väg ut.
Jag brukar skilja mellan två funktioner. Den ena är själva ledljuset på golv, i korridorer och i trappor. Den andra är den vägledande markeringen, alltså skyltar och armaturer som visar riktningen mot en utrymningsväg eller utrymningsdörr. Ett system kan därför behöva både separata ljusarmaturer och belysta hänvisningsskyltar.
Enligt Boverkets aktuella föreskrifter ska reservbelysningen nå 50 procent av den krävda belysningsstyrkan inom 5 sekunder och full nivå inom 60 sekunder. Den ska dessutom fungera i minst 60 minuter vid strömavbrott. Det är en viktig skillnad mot en vanlig batterilampa som bara råkar tändas när elen försvinner.
Så skiljer du på ledljus och utrymningsskyltar
En utrymningsskylt visar vägen, medan ledljuset gör själva vägen synlig. I en enkel lokal kan en armatur fylla båda funktionerna, men i större eller svårorienterade byggnader krävs ofta en kombination av flera armaturtyper.
| Funktion | Vad den ska hjälpa till med | Typisk placering |
|---|---|---|
| Ledljus | Göra gångstråk, golv och hinder synliga | Korridorer, trappor, ramper och öppna ytor |
| Utrymningsskylt | Visa riktning och identifiera utrymningsdörr | Över dörrar, vid korsningar och riktningsändringar |
| Skylt för utrymningsplats | Visa var personer kan vänta på hjälp | Vid särskilt anordnade utrymningsplatser |
Skyltarna ska normalt ha grön bakgrund och tydliga vita symboler. De ska vara belysta eller genomlysta med en ljuskälla i armaturen. En efterlysande skylt eller en skylt som bara träffas av den vanliga takbelysningen räcker alltså inte alltid när kraven på vägledande markering gäller.
Storleken måste anpassas efter avståndet. Skylthöjden ska vara minst 0,50 procent av betraktningsavståndet och aldrig mindre än 10 centimeter. Om skylten ska kunna ses från 30 meters avstånd behöver det gröna fältet därför vara minst 15 centimeter högt.
Var behövs belysning och skyltning för utrymning
Behovet avgörs av byggnadens användning, personernas lokalkännedom och hur lätt det är att hitta ut. Kraven på vägledande markering gäller bland annat i flera verksamhetsklasser med många besökare, sovande personer eller personer som inte känner byggnaden. De gäller också i svårorienterade utrymmen oavsett verksamhetsklass.
Det kan till exempel handla om större samlingslokaler, köpcentrum, skolor, vårdmiljöer, hotell, garage och källare. I en liten lokal där det är helt uppenbart vilken dörr som leder direkt ut kan en skylt ibland vara uppenbart obehövlig. Det måste dock bedömas utifrån den faktiska planlösningen, inte bara lokalens storlek.
Min praktiska tumregel är att en person inte ska behöva gå långt i en okänd lokal innan nästa hänvisning går att se. Skyltar behövs särskilt vid:
- riktningsändringar där korridoren svänger
- förgreningar där flera vägar ser likadana ut
- trappor som fortsätter förbi rätt utrymningsplan
- dörrar där det inte är självklart vilken som leder till säker plats
- öppna eller mörka ytor där orienteringen annars försvåras
För själva belysningen anges minst 1 lux längs centrumlinjen i utrymningspassager. I trappor och andra passager där det finns risk för snubbling är nivån minst 5 lux. På större öppna ytor, exempelvis foajéer och gemensamma ytor, anges normalt minst 0,5 lux, med undantag för den yttersta halvmeterna vid den belysta ytan.
Välj rätt system för lokalen och reservdriften
Det finns två vanliga sätt att försörja armaturerna. Med lokal batteribackup har varje armatur sitt eget batteri. Med central batteribackup försörjs flera armaturer från ett gemensamt batterisystem. Båda lösningarna kan fungera bra, men de ställer olika krav på installation, övervakning och underhåll.
| Lösning | Fördel | Begränsning |
|---|---|---|
| Lokal batteribackup | Enkel att bygga ut och ofta smidig i mindre lokaler | Flera batterier och laddare måste kontrolleras |
| Central batteribackup | Samlad övervakning och enklare batterihantering i större system | Mer beroende av centralen och rätt kabelskydd |
| Kombinerad lösning | Kan anpassas efter olika delar av byggnaden | Kräver tydlig dokumentation och projektering |
Vid central försörjning måste även kablar och matning skyddas mot att en brand slår ut systemet innan de 60 minuterna har gått. Därför räcker det inte att bara välja ett stort batteri. Hela kedjan från reservkälla till armatur måste fungera när byggnaden är som mest utsatt.
Fast anslutna armaturer ska installeras av ett registrerat elinstallationsföretag. Jag skulle inte försöka lösa ett sådant system med lösa batterilampor eller skarvsladdar. Det kan ge ljus i ett test, men utan rätt placering, laddning, dokumentation och reservtid vet man inte om lösningen fungerar när den verkligen behövs.
Kontrollera inte bara om lampan lyser
Ett vanligt misstag är att kontrollera systemet genom att titta på om den gröna skylten lyser. Det säger väldigt lite om batteriets kapacitet, ljusstyrkan på golvet eller om hela utrymningsvägen är täckt. En fungerande kontroll behöver även omfatta reservdrift, laddning, armaturernas skick och skyltarnas synlighet.
Kontrollen bör ingå i verksamhetens systematiska brandskyddsarbete. Testresultat, fel och åtgärder ska dokumenteras så att det går att se om samma armatur återkommande tappar kapacitet eller om batterier börjar närma sig slutet av sin livslängd.
Läs också: Nödöppning - Så fungerar säker utrymning i praktiken
En praktisk kontrollrutin
- Kontrollera att alla armaturer och skyltar är fria från möbler, dekorationer och lagrade varor.
- Testa att systemet övergår till reservdrift när den ordinarie matningen bryts.
- Kontrollera att skyltarna syns från rätt betraktningsavstånd och vid alla riktningsändringar.
- Granska trappor, ramper och nivåskillnader extra noggrant eftersom fallrisken är större där.
- Dokumentera resultatet och byt ut skadade armaturer eller svaga batterier.
Miljön förändras ofta efter en ombyggnad. Nya hyllor, skiljeväggar eller en ändrad verksamhet kan göra att en tidigare skylt hamnar bakom något eller att utrymningsvägen inte längre är lika lätt att läsa. Därför bör systemet ses över efter varje större planlösningsändring, inte bara vid den årliga kontrollen.
Utrymningsplatser kräver mer än en vanlig skylt
För personer med nedsatt rörelseförmåga kan en direkt utrymning till det fria ibland inte vara möjlig. Då kan en utrymningsplats ge möjlighet att vänta på hjälp. Platsen ska vara lätt att hitta, ha relevant skyltning och vara försedd med nödbelysning som fungerar vid strömavbrott.
Det behövs också ett fungerande kommunikationssystem om personer ska kunna kontakta räddningspersonal eller annan hjälp. En ensam skylt i en mörk trappa löser alltså inte hela problemet. Vägen fram till platsen måste vara tydligt markerad och fri från hinder.
Arbetsmiljöverkets regler kan dessutom bli relevanta på arbetsplatser, särskilt när det gäller utformningen av skyltar och tillgängliga utrymningsvägar. Därför bör fastighetsägare, arbetsgivare och brandskyddsansvarig samordna bedömningen i stället för att behandla belysning och skyltning som två helt separata frågor.
Gör en sista kontroll av vägen hela vägen ut
Den bästa lösningen är inte den med flest armaturer, utan den som gör nästa steg självklart när sikten försämras. Gå därför hela vägen från den plats där människor vistas till säker plats och fråga dig om en person som aldrig varit där tidigare kan förstå riktningen utan hjälp.
Kontrollera särskilt att skyltar, trappor, dörrar och nivåskillnader syns samtidigt som reservbelysningen fungerar. Om något känns otydligt i dagsljus blir problemet nästan alltid större vid rök, stress eller ett plötsligt strömavbrott.
För en seriös lösning behövs alltså tre delar som fungerar tillsammans: rätt dimensionerad belysning, tydliga vägledande markeringar och återkommande dokumenterade kontroller. Det är den kombinationen som gör att systemet hjälper människor att hitta ut när den vanliga belysningen inte längre gör jobbet.
