När rök fyller en lokal finns det inte tid att fundera på vilken dörr som leder rätt. En dörr märkt nödutgång måste därför vara lätt att hitta, enkel att öppna och leda till en säker plats. Här går jag igenom hur utrymningsvägar och skyltar ska fungera i praktiken, vilka regler som gäller och vilka misstag som ofta gör en annars bra lösning osäker.
Så ska en säker utrymningsväg fungera
- Vägen ska vara fri från möbler, varor, låsta dörrar och andra hinder.
- Skyltarna ska synas tydligt och visa riktningen även vid riktningsändringar.
- Dörrar ska kunna öppnas snabbt utan nyckel eller komplicerade moment.
- Grön bakgrund och vit symbol är grundprincipen för nödskyltar.
- Två oberoende vägar behövs normalt i större eller mer personintensiva verksamheter.
Vad en utrymningsväg faktiskt ska göra
En utrymningsväg är mer än en dörr med en grön skylt. Den ska ge människor möjlighet att ta sig så direkt som möjligt till det fria eller en annan säker plats, även när sikten är dålig och den vanliga belysningen har försvunnit.
Jag brukar skilja mellan tre delar. Först måste vägen vara fysisk och framkomlig. Sedan måste den vara lätt att förstå. Till sist måste dörren fungera under stress, när människor kanske trängs och inte har tid att läsa instruktioner.
Det är också skillnad på en utrymningsdörr och en vanlig entrédörr. Entrén kan vara låst, ha passerkontroll eller öppnas med ett särskilt handtag. En dörr som ska användas vid utrymning får däremot inte vara utformad så att personer fördröjs eller fastnar.
En skylt ersätter inte en fungerande väg
En välplacerad skylt hjälper inte om korridoren används som lager. Kartonger, städvagnar, cyklar och tillfälliga montrar är vanliga hinder som snabbt minskar bredden och gör det svårare att passera.
Arbetsmiljöverkets regler anger att utrymningsvägar, dörrar och förbindelseleder ska hållas fria från hinder. Det är en enkel princip, men enligt min erfarenhet är just den dagliga ordningen ofta den svagaste länken i brandskyddet.
Så ska utrymningsskyltar placeras och utformas
En nödskylt ska kunna förstås utan språkkunskaper. Därför används normalt vit symbol på grön bakgrund, ofta med en springande figur och en pil som visar riktningen. Den gröna delen ska utgöra minst 50 procent av skyltens yta.
Skyltar behövs inte bara över själva dörren. De ska också visa vägen genom korridorer, trapphus och större lokaler där riktningen inte är uppenbar. Sätt särskilt upp dem vid korsningar, riktningsändringar och nivåskillnader.
Synlighet är viktigare än antal
Det finns ingen universell regel som säger att en skylt alltid ska sitta efter ett visst antal meter. Antalet beror på lokalens storlek, siktlinjer, belysning och hur lätt det är att orientera sig. Grundkravet är att skyltningen inte får göra utrymningen långsammare.
Boverkets aktuella regler anger bland annat att skylthöjden ska motsvara minst 0,50 procent av betraktningsavståndet, men aldrig vara lägre än 0,10 meter. En skylt som ska ses från 20 meters avstånd behöver alltså vara betydligt större än en skylt i en liten korridor.
Skyltarna ska vara belysta eller genomlysta och behålla sin funktion i minst 60 minuter vid strömavbrott där kravet på vägledande markering gäller. Efterlysande skyltar kan vara ett komplement, men de ersätter inte automatiskt belysta skyltar i alla lokaler.
Rätt pil på rätt plats
En pil åt sidan ska leda till nästa del av utrymningsvägen, medan en pil nedåt ofta visar att vägen fortsätter genom en trappa eller till en lägre nivå. En vanlig miss är att samma pil används i hela byggnaden trots att vägen byter riktning.
Jag rekommenderar att man går hela sträckan i normal gånghöjd och kontrollerar skyltarna från en besökares perspektiv. Om du måste stanna och leta efter nästa markering är skyltningen sannolikt för gles eller felplacerad.
Dörren måste fungera när människor är stressade
En utrymningsdörr ska normalt öppnas i utrymningsriktningen. På en arbetsplats får den inte vara låst eller reglade på ett sätt som gör att människor behöver nyckel, kod eller särskild kunskap för att komma ut.
Dörrhandtaget ska vara lätt att förstå och använda. Tunga dörrar, dörrstängare och dörrar med hög tröskel kan skapa problem för barn, äldre och personer med nedsatt rörelseförmåga. I sådana fall kan automatisk dörröppnare eller annan teknisk lösning behövas.
Skjutdörrar och roterdörrar som enbart är avsedda för utrymning är normalt inte tillåtna. De kan vara svåra att använda när många människor rör sig samtidigt, särskilt om strömmen går eller om någon faller framför dörren.
Det som aldrig ska finnas framför dörren
- pallar, kartonger eller avfall
- möbler som minskar passagebredden
- låsta grindar eller dörrar
- sladdar och mattor som ökar snubbelrisken
- brandfarligt material i utrymningsvägen
En dörr som normalt står uppställd med kil eller föremål kan också försämra brandskyddet genom att brand och rök sprids snabbare. Därför bör dörrens funktion kontrolleras som en del av det systematiska brandskyddsarbetet, inte bara vid den årliga kontrollen.
Hur många vägar behövs i en byggnad
Antalet utrymningsvägar beror på verksamhetens storlek, hur många personer som vistas där och hur snabbt en brand kan göra en del av byggnaden obrukbar. I många verksamheter behövs minst två oberoende utrymningsvägar, så att en brand inte blockerar den enda vägen ut.
Med oberoende menas att vägarna inte direkt delar samma utsatta korridor, trapphus eller dörr. Två dörrar bredvid varandra i samma lilla hall ger därför inte alltid den säkerhet som två separerade vägar gör.
| Situation | Vad som ofta är avgörande |
|---|---|
| Liten lokal i markplan | En utrymningsväg kan i vissa fall räcka om avstånd och personantal är begränsade. |
| Kontor eller butik med många personer | Två oberoende vägar behövs normalt. |
| Större samlingslokal | Antalet dörrar och deras bredd måste anpassas efter personantalet. |
| Trapphus och källare | Tydlig vägledning och nödbelysning är ofta särskilt viktiga. |
Som praktisk tumregel ska du inte bara fråga om det finns en extra dörr. Fråga i stället vad som händer om den första vägen fylls med rök. Om svaret är att alla ändå måste tillbaka samma korridor, är lösningen mindre robust än den ser ut.
Tillgänglighet måste planeras från början
Alla ska kunna nå en säker plats, även om egen utrymning inte är möjlig för alla. En skylt som leder till en utrymningsplats för personer med nedsatt rörelseförmåga ska kompletteras med relevant symbol när vägen är tillgänglig hela vägen till säker plats.
Det räcker alltså inte att sätta upp en rullstolssymbol vid en dörr om det finns trappor, smala passager eller tunga dörrar längre fram. Tillgängligheten måste fungera från den plats där personen befinner sig till nästa säkra område.
Vanliga fel och en enkel kontrollrutin
De flesta problem beror inte på att någon saknar en skylt. De uppstår när lokalen förändras utan att utrymningsplanen följer med. En ny vägg, hylla, maskin eller möblering kan göra den tidigare skyltningen missvisande.
De vanligaste felen jag ser är skymda skyltar, felvända pilar och blockerade dörrar. Ett annat problem är att skyltar monteras så högt eller nära annan information att de försvinner i bakgrunden.
Läs också: Panikregel & utrymning - Så fungerar din dörr säkert
Kontrollera detta varje månad
- Gå hela utrymningsvägen från de mest avlägsna platserna.
- Kontrollera att varje dörr öppnas utan nyckel eller kod.
- Se att pilarna leder åt rätt håll vid varje vägval.
- Testa att skyltar och nödbelysning syns när ordinarie belysning släcks.
- Ta bort allt som står i korridorer, trappor eller framför dörrar.
- Kontrollera att förändringar i lokalen inte har gjort skyltningen inaktuell.
För arbetsplatser bör kontrollen dokumenteras och ingå i det systematiska arbetsmiljöarbetet. I publika lokaler är det dessutom klokt att låta någon som inte känner byggnaden prova vägen. En person utan lokalkännedom avslöjar snabbt om orienteringen bygger på sådant som bara personalen redan vet.
Nödbelysning ska ge tillräcklig sikt när den vanliga belysningen faller bort. Som vägledning anges ofta minst 1 lux i gångstråket på den sämst belysta platsen, medan trappor och områden med snubbelrisk kan behöva högre belysningsnivå.
Den lilla kontrollen som gör störst skillnad när larmet går
En säker utrymning bygger på samspelet mellan fri väg, tydlig skyltning, fungerande dörrar och tillräcklig belysning. Om en av delarna brister kan människor tveka, välja fel riktning eller inte komma ut alls.
Gör därför en kort praktisk kontroll i stället för att bara titta på ritningen. Släck belysningen, gå vägen som en besökare skulle göra och försök öppna dörrarna utan hjälp. Det är ofta då man upptäcker den detalj som annars hade blivit viktigast i en verklig nödsituation.
